HÅLLBARHET,
ESG och CSRD
Re:Con Finance erbjuder Hållbarhetscontrollers
Den nya hållbarhetslagen CSRD med sina 12 standarder ESRS är obligatoriska för verksamheter att rapportera på.
CSRD ställer krav på vad som ska rapporteras och hur det ska rapporteras samt att det skall integreras i förvaltningsberättelsen. Att det blir en utökad del i förvaltningsberättelsen gör att ESG och hållbarhetsarbetet kopplas samman med bolagets strategi och affärsmodell.
Det nya direktivet ställer utökade krav på dagens redan rapporteringstunga ekonomifunktion och interaktionen mellan hållbarhetsavdelningen och ekonomiavdelningen samt den operativa verksamheten.
Vi på Re:Con har i ett tidigt skede sett att rollen som Hållbarhetscontroller växer fram och blir allt mer en central del i rapporteringen, som oftast återfinns inom ekonomiavdelningens ansvar. För att möta våra kunders ökande behov inom detta område har vi därför utökat vårt kompetensutbud till att innehålla hållbarhetscontroller. Våra rekryterare är även insatta i de nya regelverken via utbildningar inom CSRD för att på bästa sätt kunna stötta i en rekrytering eller tillsättning av interim hållbarhetscontroller.
En hållbarhetscontrollers roll är bred, men innebär i stora drag att arbeta med att integrera och övervaka hållbarhetsaspekter inom en organisations ekonomiska och operativa system. Rollen handlar om att säkerställa att hållbarhet tas i beaktning i alla delar av verksamheten och att långsiktiga miljömässiga, sociala och ekonomiska mål uppfylls. Här är några av de viktigaste ansvarsområdena för en hållbarhetscontroller:
- Mätning och rapportering: Hållbarhetscontroller övervakar och rapporterar organisationens hållbarhetsarbete. Detta innebär att samla in och analysera data om energiåtgång, koldioxidutsläpp, resursanvändning och andra viktiga hållbarhetsindikatorer (KPI:er). Controller är också ansvarig för att rapportera hållbarhetsresultat enligt olika standarder, t.ex. GRI (Global Reporting Initiative) eller ESG (Environmental, Social, and Governance) kriterier.
- Budgetering och kostnadskontroll: Hållbarhetscontroller är ofta involverad i att sätta upp budgetar för hållbarhetsinitiativ, såsom energieffektivisering, hållbara inköp och avfallshantering. De måste se till att hållbarhetsmålen är ekonomiskt realistiska och att resurser används effektivt för att uppnå dem.
- Strategisk planering: En hållbarhetscontroller hjälper till att integrera hållbarhet i företagets långsiktiga strategi. Detta kan innebära att skapa planer för att minska organisationens miljöpåverkan eller att förbättra arbetsvillkor och sociala ansvar.
- Compliance och regelverk: Rollen innebär också att säkerställa att företaget följer lagar och förordningar relaterade till hållbarhet, t.ex. miljölagstiftning och arbetsrätt. Hållbarhetscontroller ser till att verksamheten är i linje med både lokala och internationella krav.
- Intern och extern kommunikation: Hållbarhetscontroller kan även ha en roll i att kommunicera hållbarhetsarbetet både internt, för att engagera anställda, och externt, för att bygga förtroende bland kunder, investerare och andra intressenter. Detta kan inkludera att förbereda hållbarhetsrapporter eller delta i hållbarhetsrelaterade certifieringar.
- Förbättring och optimering: Controller jobbar med att identifiera förbättringsområden och föreslå åtgärder för att optimera hållbarhetsinsatser. Detta kan innebära att driva projekt för att minska energiförbrukning, förbättra resurseffektiviteten eller minska negativ miljöpåverkan.
Kort om ämnet hållbarhet
Hållbarhetsstrategi och ESG (Environmental, Social, and Governance) är nära relaterade begrepp med de har olika fokus och omfattning.
En hållbarhetsstrategi är en övergripande plan eller ett ramverk som ett företag antar för att integrera hållbarhetsprinciper i sin verksamhet samt i sina beslut.
Den kan inkludera både interna och externa aspekter av hållbarhet, såsom minimering av miljöpåverkan, socialt ansvarstagande gentemot anställda och samhället samt att upprätthålla stark företagsstyrning.
Hållbarhetsstrategin sträcker sig bortom enbart finansiella mål och inkluderar långsiktiga överväganden för att skapa värde inte bara för aktieägare utan också för andra intressenter.
ESG (Environmental, Social, and Governance) är mer specificerat och kan ses som en delmängd av en övergripande hållbarhetsstrategi.
ESG är ett ramverk som används för att bedöma och mäta specifika aspekter av hållbarhet – miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade.
Det fokuserar på de faktorer som påverkar företagets kapacitet och risk i dessa områden och används ofta som kriterier för investeringsbeslut och bedömning av långsiktiga hållbarhetsåligganden.
Environmental (miljömässiga faktorer)
Handlar om hur företaget påverkar och hanterar miljön. Det kan inkludera frågor som klimatförändringar, energieffektivitet, användning av naturresurser samt hantering av avfall.
Social (sociala faktorer)
Fokuserar på företagets påverkan på samhället samt företagets anställda. Det kan handla om arbetsvillkor, mångfald och inkludering, mänskliga rättigheter samt samhällsengagemang.
Governance (företagsstyrning)
Beror på hur ett företag styrs och leds. Det inkluderar aspekter som företagsstruktur, ledningens sammansättning, ägarstruktur samt hur företaget hanterar intressekonflikter.
ESG-kriterier används ofta av investerare och andra intressenter för att utvärdera hållbarhetsprestanda hos företag och för att fatta beslut baserade på ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer.
Sammanfattningsvis är hållbarhetsstrategi bredare och omfattar alla aspekter av hållbarhet i företagsverksamheten, medan ESG är ett mer specifikt ramverk som fokuserar på tre specifika dimensioner av hållbarhet.
En organisation kan implementera ESG som en del av sin övergripande hållbarhetsstrategi för att mäta och förbättra sin prestanda på dessa specifika områden.
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) är ett direktiv från Europeiska kommissionen för att stärka och harmonisera företagsrapportering om hållbarhet. Det har utvecklats för att adressera brister och olikheter i befintliga hållbarhetsrapporteringspraxis och syftar till att skapa enhetliga och pålitliga rapporter för investerare och andra intressenter.
6 snabba kring det nya hållbarhetsdirektivet:
1. Direktivet är ett verktyg från EU som syftar till att skapa hållbar ekonomisk tillväxt och framfart i EUs Green Deal arbete, där målsättningen är att vara klimatneutral år 2050.
2. Direktivet implementeras från räkenskapsåret 2024 och kommer att ersätta den nuvarande lagstiftningen i direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD). Samtliga stora företag och samtliga börsnoterade företag inom EU (utom noterade mikroföretag) omfattas av de nya reglerna.
3. Det är bindande att utföra och skall vara en del av förvaltningsberättelsen.
4. ESRS är sektoröverskridande och tematiska standarder för ESG-arbetet. Standarderna är obligatoriska och bygger på en rad internationella ramverk som många större bolag redan jobbar med och rapporterar genom. Standardena har också tydlig koppling till Taxonomideklarationen.
5. Implementeringen av CSRD/ESRS är ett brett arbete som involverar många delar av verksamheten eftersom rapporteringen skall innehålla information från hela värdekedjan.
6. Tidslinje och scoop för varje enskild verksamhet och det är moderföretaget som är ansvarigt för koncernredovisningen. Dock är det viktigt att följa de infasningsregler som utlysts.
Kort och gott, företag ska inte längre bara kunna säga att de gör saker utan att påvisa vad de gör och hur de gör det.
Här är några av anledningarna till att man tagit fram CSRD:
Ökad efterfrågan på hållbarhetsinformation
Det har funnits en ökad efterfrågan från investerare, kosumenter och andra intressenter avseende tydligare och mer enhetlig information om företags hållbarhetsprestanda.
Öka transparens och jämförbarhet
Genom att införa enhetliga standarder och riktlinjer för hållbarhetsrapportering syftar CSRD till att öka transparensen och göra det lättare att jämföra hållbarhetsprestanda mellan olika företag. Det underlättar för investerare och andra intressenter att fatta informerande beslut.
Främja hållbarhetsintegrering i affärsstrategin
Genom att kräva ökad rapportering om hållbarhetsaspekter försöker CSRD också främja integrationen av hållbarhetsfrågor i företags beslutsprocesser och affärsstrategier. Det uppmuntrar företag till att inte bara rapportera efterlevnad utan också att faktiskt integrera hållbarhet i sin kärnverksamhet.
Adressera olikheter i rapporteringspraxis
Det finns för närvarande variationer och olikheter i hur företag rapporterar hållbarhetsinformation. CSRD syftar till att skapa enhetliga standarder för att undanröja dessa olikheter och skapa en mer enhetlig och pålitlig rapporteringsmiljö.
Sammanfattningsvis är syftet med CSRD att förbättra kvaliteten och enhetligheten i hållbarhetsrapporteringen för att möta den ökande efterfrågan på transparent och tillförlitlig information om företags hållbarhetsprestanda.